Jobb och fackförbund i Sverige

Hur ser den svenska arbetsmarknaden ut i framtiden? Kommer våra fackförbund ha samma inflytande eller kommer arbetsgivaren bestämma allt mer? Kommer tillsvidare anställningarna finnas kvar eller arbetar alla genom bemanningsföretag?

Nya yrken och utbildningar tillkommer och gamla faller bort. Det är inte någon självklarhet att nästa generation kommer arbeta på jobb som liknar de som finns idag. Samtidigt kommer yrken som lärare, sjuksköterska, försäljare, städare, programerare, administratörer, kontorspersonal och poliser troligtvis finnas även i framtiden. Sannolikt kommer vi att arbeta mer och mer över landsgränser och inte bara inom Sveriges gränser vilket gör facket viktigare än någonsin tidigare.

Här finner du jobben på den svenska arbetsmarknaden

Enligt flera analytiker befinner sig Sverige just nu i en högkonjuktur, vilket även återspeglar sig på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Sverige är nere på den lägsta nivå sedan 2010. Men skillanden mellan inrikes och utrikes födda är stor och klyftan dessa båda grupper emellan har ökat de senaste året.

Lärare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är bristyrken där efterfrågan på utbildad personal är särskilt stor. Andra där arbetskraft efterfrågas är inom Byggindustrin: exempelvis Civilingenjörer, Byggnadstekniker och VVS-ingenjörer och inom IT-branschen: IT-arkitekter samt Mjukvaru- och systemutvecklare.

Nästan tre av fyra anställningar återfinns inom den privata sektor.Trenden i Sverige är tydlig. Den offentliga sektorn minskar och det är i den privata tjänstesektorn som tillväxten främst sker. För bara ett par år sedan var industrin alltjämt den största arbetsgivaren i Sverige, men numera är Tjänste & Service sektorn större.

2015 sysselsatte den privata och offentliga sektorn tillsamans 4.643.200 personer i Sverige. Där 1.342.200 arbetade inom offentlig näring och 3.301.000 inom den privata sektorn. Enligt statistik hämtad från SCB är ungefär 50% av befolkningen i sysselsättning. Omkring 36% är pensionärer och den resterande befolkningsandelen utgörs i huvudsak av sjukskriva, arbetslösa och studerande.

Nästan 9% av de sysselsatta arbetar som företagare. Merparten av landets omkring 1.000.000 företag är små firmor, uppskattningsvis 7 av 10 företag i vårt land är enmansfirmor.

I Sverige är det mycket svårt att etablera sig på den rådande arbetsmarknaden om man saknar gymnasieutbildning. Därför är det viktigt att fullfölja dessa studier eller om du saknar dessa behörigheter sedan tidigare kan det vara en god idé att komplettera dina gymnasiebetyg.

Så här arbetar svensken

Sköterska, lärare och säljare är tre av de vanligaste jobben i Sverige. Även om Sverige internationellt är känt som ett jämställt samhälle, förekommer ännu tydliga snedfördelningar på arbetsmarknaden. Inom vården är exempelvis över 90% av alla anställda kvinnor och inom it-branschen är nästan 8 av 10 män.

Ett sedan länge omdiskuterat ämne är skillnaderna mellan manliga och kvinnliga löner. Samtidigt går utveckligen mot en allt mer jämställd lönesättning. Mer betydande skillander kan istället ses mellan inrikes och utrikes födda. Framförallt har utrikes födda personer mycket svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och halkar därför även snabbt efter i löneutvecklingen.

Den genomsnittliga svensken ägnar ungefär halva sitt liv åt förvärvsarbete, på hel- eller deltid. Den genomsnittliga tiden ute i arbetslivet är 41 år, där den genomsnittliga arbetaren får sin första anställning som 22 åring och går i pension vid 63 års ålder.

Stort fackligt engagemang

Kollektivavtal, rimliga arbetstider, strejkrätt, arbetslöshetsförsäkring och möjligheten till att ta semester, allt detta är sådant som vi lätt tar för givet, men utan ett långt och hårt fackligt arbete hade den svenska arbetsmarknaden sannolikt inte varit reglerad. Vid mitten hade den industriella revolutionen på allvar fått nått Norden. Tillvaron för den vanliga arbetaren var vid den tiden mycket tuff och osäker då arbetsgivarna tog sig allt större friheter. Flera arbetare valde då att organisera sig och den första fackföreningen Typografiska Föreningen (Idag GS facket) bildades 1846 som en motvikt till arbetsgivarnas växande makt. Sedan dess har en mängd andra fackliga organisationer bildats och omfattar mer eller mindre alla yrken och verksamhetsområden.

Facket har fortfarande en stark ställning i Sverige, merparten av alla yrkesverksamma i landet är numera fackligt anslutna. Idag verkar fackförbunden i första hand för att göra yrkeslivet tryggare och motverka orättvisor.

Fakta om Nordicwork

Nordicwork är en informationsportal där du hittar information om yrken, arbetsvillkor för i jobb Sverige, Norge och Danmark. På Nordicwork finns även samtliga fackförbund i Sverige representerade. Vår tjänst gör det enkelt att söka och hitta fackförbund utifrån specifik bransch eller yrke. Du kan sedan läs mer om respektive förbund och jämför akassa, inkomstförsäkring och andra medlemsförmåner.